Och åter igen har det hunnit gå lite tid.
Ls besök här hos mig varade totalt 3 veckor (minus de 2½ dagarna hos sin pappa) och varade t.o.m. än dag längre eftersom jag bad honom att stanna tills dagen efter i stället. Vilket han ju självklart gjorde, så snäll som han är.
Alltså var det vara ca 3 dygn emellan slutet på hans besök här och början på mitt besök hos honom. Alltså intensivt var ordet.
Jag har inte gjort det lätt för honom. Men han är kvar och överraskar mig hela tiden med sitt tålamod och vilja av att vara där för mig. Gulligare än gulligast.
Det som gör mig liiite osäker är att det lite då och då händer, att jag får känslan av att han är lite för mycket fokuserad på mig. Att är onormalt hur mycket tid han ger mig och att han inte har något emot det att inte träffa sina egna kompisar etc. Nu är det lite svårt att säga om det verkligen är så, eller om det bara verkat så de senaste veckorna, men det får jag tänka lite extra på. För ett förhållande, där den ena är helt fokuserad på den andra klarar jag inte av. Båda måste ändå ha sina egna liv också. Jätteviktigt.
Men men.. det är så skönt att ha någon med lika intressen, någon som kommer jättebra överens med mina vänner och i synnerhet någon som verkligen verkar vilja hjälpa mig att komma framåt i livet..
