E och bröllopssamtal

E ringde nyss. Nu har han också hört om bröllopet. Och självklart, i synnerhet efter 5-6 öl som han uttryckte, så måste han få prata med mig om saken. Och om annat. Som att jag stod och borstade tänderna. Naken i badrummet enligt hans version.

Jag gillar E! :D

Ett till bröllop nästa år!

Idag fick jag ett samtal från kompisarna i X-staden: han har friat till henne och det ska bli bröllop nästa år! Så roligt! Jag är så glad för deras skull.

Det jag började tänka på efter samtalet var att om det ska bli brudtärnor och bestmen och så på bröllopet så finns risken att det ska blir ex:et E och jag som får de rollerna. Det skulle kunna bli intressant...

Exet E igen

Heh, två dagar tog det! Inte mer! Efter inlägget då.

E ringde mig idag.

Ser på mobilskärmen Es namn. "Ez?" "Ja, du är Ez, och det här är E, det vet jag. Och du." :)

Det hände ett par gånger att jag sade att jag inte vet vad jag ska säga. Att jag är överraskad över samtalet. Han erkände också att det hade varit en konstig känsla att söka upp mitt namn och ringa. "Men det här var ju ändå inte så illa..!" :D

Jag gillar E. Och hoppas på att det ska bli normalt igen att ha kontakt med varandra. :)

Exet E

Träffade exet E igen för en vecka sedan. Det var trevligt, och vi kunde prata en del om hans besök här och hur saker och ting är mellan oss. Eller närmare sagt att vi inte har mer kontakt än vad vi har. Han tycker, precis som jag, att det är synd att det är så. Men om det verkligen blir någon förändring på det som han menade, det tror jag inte riktigt på..

Ex med nya

Gårkvällen tillbringade jag med Ex:et E, hans flickvän och fyra andra gemensamma kompisar (två par). I början var det igen lite konstigt, fast inte så mycket med E utan med flickvännen. Men ju längre kvällen gick desto normalare kändes det hela.

Och vad jag kom fram till är att jag är uppriktigt glad för deras skull. Och jag tror att de har en bra framtid tillsammans. Vilket i sin tur gör mig glad.

Däremot så kom jag även fram till att det känns extrajobbigt att märka att ens ex är lycklig i sitt förhållande, när man själv känner sig allt annat än lycklig i sitt. Och att vara den enda där som var "ensam" kändes ju periodvis också lite mindre roligt.

Alltså, vad jag ville säga med detta inlägg, vet jag inte riktigt. Antagligen att jag känner mig stolt över att kunna vara glad för Es och As skull. Och att jag också vill känna mig lycklig och trygg.

Eftersnack

Oh no... som svar på mitt sms skrev E att hans dag varit skit.

Flickvännen citerar en låt på sin Facebook-status, en låt som handlar om att "du borde stannat i D-staden"... Som en kommentar till det skriver hon, den gemensamma kompisen som var med igår, att män aldrig blir vuxna..

Jag är nyfiken!!

E i min stad

Okej, det var jag som hörde av mig först. Det blev ett kort "Välkommen till D-stad!"-mess för E när jag själv landat. Jag skrev också att de gärna skulle få höra av sig, om de kände för att komma till stan på kvällen.

Det gjorde de. Vi träffades alla tillsammans och drack lite öl. Med E pratade jag egentligen ganska lite för att jag inte riktigt visste vad jag skulle säga, och de sakerna jag ville prata med honom om, kunde jag ändå inte göra när de andra var i närheten.

Men känslan jag fick var ändå tydlig. Tydligt var att jag inser vad jag kastade bort för 1½ år sedan. Jag tror helt ärligt på villa, Volvo, vovve med E. Det hade kunnat bli vårt.

Men nu är det inte så. Nu är vi inte längre tillsammans, nu är han med A och sanningen är att vi inte har någon som helst kontakt med varandra.

Under tiden jag skrev inlägget ringde han. Ville att jag skulle åka dit för att prata. Egentligen tycker jag också att vi borde gjort det. Och egentligen trodde jag på honom när han sade att det inte är något sexuellt. Men att åka dit kl 1 på natten och göra det som en hemlighet från flickvännen; nej tack.

Däremot sade jag under vårt 1 tim 19 min långa samtal att jag är besviken på hur saker och ting är mellan oss, och att jag nog nu vore beredd på ett sådant förhållande med honom som han redan för 1½ år sedan skulle velat ha med mig. Men jag sade också att det nu inte är så och att jag absolut inte vill komma emellan honom och A.

Alltså. Alltså har jag ett gammalt förhållande som jag hellre skulle uppleva nu och inte då, och så har jag ett ex som jag nog sårade med mitt beteende. Jag tror nog att vi båda ångrar oss på någon nivå...

*Suck*

Long time no see

I lördags träffade jag mitt ex E. Vi var ihop i ett par månader i slutet på 2008 - början på 2009, men gjorde slut för att jag då inte var beredd på ett så seriöst förhållande som jag med honom skulle haft. Han var perfekt på många sätt för att bli Mannen. Jag bara inte kände mig redo.

Nu är han iaf tillsammans med sitt ex, som han var ihop med före mig. Vi hade inte setts på över ett år och den första timmen var lite konstig. Men sedan gick det förbi och det var riktigt roligt.

Det som gjorde det extraroligt var att vi flörtade vilt med varandra. Han började och jag hade ju inget emot det.

Den nyvarande flickvännen kom ju också dit senare och då blev det hela lite konstigare igen, och jag tror inte att hon uppskattade oss tillsammans på soffan och delandes en ölflaska.

Men en intressant kväll var det i vilket fall som helst.

Vi får se om han kommer att höra av sig imorgon då vi båda kommer att vara i min nuvarande hemstad... :)