Go'nattssamtal

Jag har låtit honom börja ringa mig i stället för att messa. Och det gör han. Varje kväll. :)

Två veckor i Asien?

Nu planeras det redan en långresa till Asien med L. Jag förstår inte mig själv ibland.. ;)

At skriva ungefer so her

Det jag stör mig enormt på med L är att han inte kan skriva.. själv har jag alltid tyckt att det är viktigt att kunna skriva korrekt (i synnerhet när det gäller om ens modersmål..), men han skriver som ett barn som nyss lärt sig skriva.. Jag vet att det inte borde vara något jag ska störa mig på, men ...

Kanske borde jag ändå låta honom börja ringa i stället.. (*)

(*) Jag tycker inte om att prata främmande språk i telefon. Även språk som svenska, som jag ändå behärskar relativt bra, så ogillar jag att tala det i telefon..

Besöka C, med H. Och flickvän.

Jag har berättat både om C och H här. H som jag nästan blev ihop med, men som nu är en bra kompis med mig i stället. Och C har jag också skrivit relativt mycket om.

Och i söndags skrev jag om att känna mig lugn med att åka och besöka C.

Det jag inte skrev är att det är med H jag planerat att åka dit (det är ju genom C jag överhuvudtaget lärt känna H). Och att under gångerna det varit något mellan mig och C så har H visat sin svartsjuka rätt tydligt. "Men det blir ju inget problem nu eftersom det inte kommer att hända något mellan mig och C. Det ska bli en trevlig helg med två kompisar."

Trodde jag. Men idag fick jag höra att även Hs flickvän kommer att följa med. Av någon anledning blev det hela lite jobbigare..

Exet E igen

Heh, två dagar tog det! Inte mer! Efter inlägget då.

E ringde mig idag.

Ser på mobilskärmen Es namn. "Ez?" "Ja, du är Ez, och det här är E, det vet jag. Och du." :)

Det hände ett par gånger att jag sade att jag inte vet vad jag ska säga. Att jag är överraskad över samtalet. Han erkände också att det hade varit en konstig känsla att söka upp mitt namn och ringa. "Men det här var ju ändå inte så illa..!" :D

Jag gillar E. Och hoppas på att det ska bli normalt igen att ha kontakt med varandra. :)

Gentleman?

Han öppnar dörrar för en, lagar mat åt en, betalar saker för en och frågar om han ska gå och koka té och ta med det till sängen.

Inte helt fel det. :)

Exet E

Träffade exet E igen för en vecka sedan. Det var trevligt, och vi kunde prata en del om hans besök här och hur saker och ting är mellan oss. Eller närmare sagt att vi inte har mer kontakt än vad vi har. Han tycker, precis som jag, att det är synd att det är så. Men om det verkligen blir någon förändring på det som han menade, det tror jag inte riktigt på..

Besöka C

Det blir en resa till C nästa månad förresten. Och vet ni vad?! Jag känner mig helt ok med det. Det ska bli en rolig helg tillsammans med två kompisar, och inget annat!

Ser fram emot det! :)

L och min egen far

Hmmm.. jag tänkte förresten ofta under helgen att L påminner mig mycket om hur min pappa är som person.... vad innebär det??

Efter helgen

Han kom.

I fredags kom han ut genom tågstationens dörrar och ikväll såg jag hans tåg åka iväg.

Och nu? JAG VET INTE!!

Han är trevlig. Mina kompisar i staden där han bor gillade honom och de av kompisarna som träffade honom nu här tyckte också att han var trevlig.

Och ok, den här gången följde han med hem till mig..

Nu vill han komma igen om 3 veckor. Han tycker att vi ska ge det en chans. Han tycker inte att 800 km är för mycket. Båda vi två har haft distansförhållanden förut. Bådas varade i över 3 år, alltså är det inget som måste vara omöjligt.

Alltså frågar jag mig nu: vad vill jag? Är jag osäker pga av distansen, eller pga honom? Eller ja, osäkerheten är ju bara pga mig själv, men vad är det jag är rädd för?

Kanske ska verkligen ge det en chans? Vad har jag att förlora....?