C, denne C

C.

Ja, sedan första gången som vi träffades har han haft en speciel plats i mitt liv på något sätt. Konstigt egentligen för att det är så mycket i honom som jag egentligen inte als gillar..

I slutet på februari var han här första gången i år. Stora problem med L pga det, även om allt var helt oskyldigt. Han blev jättefull på kvällen när vi var ute med kompisar och när vi kom hem, och L trakasserade mig telefoniskt (jag låste in mig på toaletten för att prata med honom) så somnade C i min säng. Ringde kompisen kort för att låta henne lyssna på Cs snarkande för att bevisa att inget "oförbjudet" hände...

Typ fyra veckor senare kom han igen. Även då var jag fortfarande ihop med L och bad därför C att hjälpa mig att ta fram extramadrassen för honom att sova på under de två nätterna han övernattade här. Det kändes konstigt att inte låta honom sova i min säng, samtidigt ville jag inte orsaka problem med L. Kramar och sådant var det med C under dagen, men inget som inte nära vänner kan och får göra.

Sedan gick det två veckor igen, alltså nu i helgen, var han på besök igen. Som en nybliven singel var det klart var han skulle sova. Hade såå längtat efter att någon ska hålla om mig och det kändes så rätt när han gjorde det.

Sedan att det började bli lite mer kändes svårt: å ena sidan tycker jag att vi två inte ska ha sex med varandra. Inte med tanke på vår gemensamma historia, och inte med tanke på den player han är (*eller hur jag ser honom). Då ska han inte få det så lätt för sig. Men å andra sidan var det så skönt och kändes ändå så rätt, så att jag frågade mig ändå senare om det hade varit så fel att låta det gå vidare. Men nej, han respekterade det när jag sade att jag inte vill och allt bra.

Även den andra dagen var bara otroligt härlig med fotboll och parkhäng och jag lyckades övertala honom att stanna kvar och sova här en natt till. Det blev en film i sängen och sedan mys. När det började gå över till något annat igen stoppade jag honom och sade att jag inte tänkte låta honom få det så lätt som han normalt får utan nu fick han minsann prata med mig..! :D och det gjorde han! Tills klockan 5 var vi vaknade och pratade (och halvhånglade, men även det pratade vi om så det räknas inte.. ;)). Nyktra var vi båda också, alltså kan man inte skylla något på alkohol.

Det var bara skönt.

En ny sida av honom som jag nog ändå alltid vetat måste finnas där, men som han lyckats gömma ständigt. Tummen upp!

Det kom även en möjlighet för mig att äntligen berätta för honom hur mycket han sårade mig då för över ett år sen när han lovade saker och inte gjorde något av det han skulle. Han lyssnade på mig, och för första gången så tror jag att han faktiskt tog till sig det och förstod hur han betedd sig mot mig. Hur han lämnade mig ensam när jag mest skulle behövt honom.

Nå väl, får se.. om 1½ kommer han igen... denne C

(*)