Gårkvällen tillbringade jag med Ex:et E, hans flickvän och fyra andra gemensamma kompisar (två par). I början var det igen lite konstigt, fast inte så mycket med E utan med flickvännen. Men ju längre kvällen gick desto normalare kändes det hela.
Och vad jag kom fram till är att jag är uppriktigt glad för deras skull. Och jag tror att de har en bra framtid tillsammans. Vilket i sin tur gör mig glad.
Däremot så kom jag även fram till att det känns extrajobbigt att märka att ens ex är lycklig i sitt förhållande, när man själv känner sig allt annat än lycklig i sitt. Och att vara den enda där som var "ensam" kändes ju periodvis också lite mindre roligt.
Alltså, vad jag ville säga med detta inlägg, vet jag inte riktigt. Antagligen att jag känner mig stolt över att kunna vara glad för Es och As skull. Och att jag också vill känna mig lycklig och trygg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna en kommentar här nedan! Tack så mycket!