Mys mys mys. Men med vem?

Igår på förmiddagen stod jag på perrongen och blev kramad av L vars tåg vi väntade på tillsammans.

Idag på eftermiddagen stod jag på samma perrongen och blev kramad av C som jag gick och träffade direkt efter att Ls tåg åkt iväg...

Det blev ingen träff mellan L och C eftersom inte C kom till matchen. Däremot kom vi överens om att han kommer och hämtar mig när Ls åkt.

Gårdagen tillbringade vi först hemma hos honom eftersom hans pappa kom förbi med lite snowboardsaker, men sedan åkte vi till stan och gick runt på julmarknaden. Den där elektriciteten som jag tror att jag kallat det för, fanns inte där på samma sätt som innan, vilket jag även anade och hoppades på när jag skrev om att det kändes ok att åka och hälsa på hos honom. Men däremot så var den där "connection" som alltid funnits där, fortfarande kvar. Och på något sätt kändes det bara så naturligt att det tog länge innan vi tog ifrån händerna från varandra när de möttes. Eller att vi "poke":ar varandra. Eller vad som helst.

Det hade hunnit bli lite ändrade planer och i stället för att gå ut med C och de andra kompisar så åkte jag till mina släktingar efter att C och jag hämtat kompisarna. De tre gick ut och åt och drack coctails och gick och festade, medan jag tillbringade den roligaste 60-årsfesten, ever, hos mina släktingar. Vid kl 4:30 eller något åkte jag sedan hem till C dit även de tre kommit. Vi började titta på en film och det bara blev så att kompisparet låg på andra sidan soffan och att C och jag satt bredvid varandra. Närmare och närmare hela tiden och vid något tillfälle tog han min hand. Och det var bara så otroligt mysigt och kändes bara skönt. Inget sexuellt alls, utan bara mysigt. Och ja, det slutade ju med att jag somnade i hans famn, men när filmen slutade så gick han ju snällt och lade sig i sin säng och jag fortsatte sova på soffan.

Idag hängde vi sedan på stan vi tre och på Starbucks blev det också bara så att han började krama om mig och hålla i min hand och så. Och det kändes fortfarande skönt och oskyldigt alltså lät jag det ju vara så. Precis som det blev på perrongen också. Bara skönt att någon håller om en.

Men jag frågar mig ändå varför jag nästan njöt mer av närheten med C, även om det förblev på kamratlig nivå än av närheten med L som ju är den som är pojkvännen..?